"Hjältar"

OS är avslutat och vi svenskar klappar oss lite extra för bröstet. Vi tog fler guld och fler andra medaljer än vad som hade förväntats. Tidigare OS har det ofta varit tvärt om, stor förväntan och också stor besvikelse. Jag tycker synd om dessa idrottare som ”skrivs upp” så otroligt innan tävlingarna startar och sedan får leva med den pressen. Rubrikerna i tidningarna är sedan nästan lika stora vid ett misslyckande som vid en vinst. Det är säkert oerhört tungt att misslyckas med något som man haft för ögonen under flera år. Att sedan dessutom få sin person nedskriven med orden ”slut som idrottare” eller liknande måste göra ordenligt ont.

Nu är våra olympier ”hjältar”. Jag gillar inte att man använder det ordet i dessa sammanhang. En hjälte för mej är än människa som gjort något stort, inte enbart för sig själv, utan för andra. Det fanns många hjältar i Thailand efter flodvågskatastrofen, dock inte vår regering.

Alla killar och tjejer som deltagit i olympiska spelen är väl värda alla hyllningar för de har slitit under många långa år för att nå målet, en olympisk medalj. Alla kom inte hem med medalj men jag tycker att de ska hyllas för sin insats och känna sig oerhört nöjda ändå.

Medaljörerna kommer att hyllas offentligt vid många tillfällen gissar jag och jag har också känt klumpen i halsen vid de tillfällen jag sett den svenska flaggen gå i topp och hört ”Du gamla, du fria”. Dom har min respekt och min beundran men dom är inte mina hjältar.