Sifo

Den sista Sifo mätningen innan valet är ingen positiv läsning. Det är alldeles för jämt och det lilla, mycket lilla, övertag som de röd/gröna har i mätningen påverkar självklart valarbetet ett tag framåt. Det hade varit lättare att mobilisera människor att aktivera sig i det politiska ”grovarbetet” under sommaren om det hade sett annorlunda ut.

Kanske kan jag ha fel, självklart hoppas jag på det. Jag önskar att den nuvarande nedgången kan sporra det borgliga blockets väljare och representanter till att på olika sätt marknadsföra Alliansens budskap.

Ska man se något positivt i Sifo:s mätning så är det att Alliansen är ett klart och tydligt alternativ till dagens röd/gröna majoritet. Vi vet ju dessutom inte vilka partier som kommer att vara alternativet på motståndarsidan, sossarna tror ju fortfarande på egen majoritet.

Den fråga som vi moderater behöver ställa oss är fortfarande varför vi är så starka mellan valen? Våra siffror i årets juni-mätning är exakt lika som i juni-mätningen 2002, vilket känns oroväckande med tanke på valresultatet 2002. Det var betydligt trevligare att träffa sossar efter den mätning som var för ett och ett halvt år sedan när vi var det största partiet!

Det man känner igen från tidigare valrörelser i samtal med människor på gator och torg är resonemanget: ”Det är så rätt det du säger, men jag är ju sosse, jag har alltid röstat på dom.” Det verkar nästan som man inte törs byta parti trots att man egentligen bytt åsikt. Skrämsel propagandan om ”högerspöket” fungerar fortfarande, tyvärr.