Betyg för årets niondeklassare i Eskilstuna

Betygen i Eskilstunas skolor ligger under genomsnittet och även om det blivit något, lite, bättre, så har kommunen en lång väg att vandra innan betygen kan anses acceptabla och ligger på ett rikssnitt. Just nu så diskuteras hur stor årets ökning egentligen är. 0,2 % säger förvaltningen, ingen förbättring skriver Eskilstuna Kuriren. Tidningen menar att vid redovisningen våren 2005 angavs att 84,7 % av kommunens niondeklassare var behöriga till gymnasiet. Den siffran avrundades då till 85 %. Årets resultat 84,9 % bör också avrundas och blir då samma resultat som 2005, nämligen 85 %.

Jag tycker att man ska erkänna att det är en förbättring, en minimal sådan, och istället för att diskutera decimaler hit eller dit bör diskussionen i media mer ha fokus på vad kommunens låga nivå beror på.

Majoriteten i kommunen skyller ständigt på en låg utbildningsnivå bland invånarna och många invandrare. När det gäller den låga utbildningsnivån är Eskilstuna en av de kommuner som satsat mest på KOMVUX så det borde snart synas i grundskolornas betygsresultat dessutom finns sedan cirka 10 år även en högskola i kommunen, vilket också borde höja utbildningsnivån på föräldrarna. Det är rätt att det är många invandrarelever i kommunens skolor. Många av dem är oerhört duktiga och ambitiösa i skolan men det är svårt med de elever som kommer till kommunen och redan befinner sig i tonåren. Här har det gjorts satsningar i politisk enighet, men ännu märks inget genomgripande resultat om just invandrareleverna är en faktor till att inte resultaten i skolan förbättras, vilket kan ifråga sättas.

Det som är intressant i årets redovisning är den del av Eskilstuna kommun som omfattas av stadsdelsnämnden Torshälla. Det finns två 0-9 skolor i Torshälla och här visar årets resultat på en försämring jämfört med förra årets. Det som gör just deras resultat extra intressanta är att det finns mycket få invandrar elever i dessa skolor. Majoritetens tes haltar alltså.

Jag tror att kommunens skolor saknar konkurrens då vi hittills endast haft en friskola på grundskolenivå. Konkurrens skapar kreativitet och nytänkande. Fick sedan både elever, föräldrar och skola i god tid se vilka brister i kunskaper som en elev har genom att det redovisades i ett betyg redan i årskurs 5 eller 6 kunde resurser tillsättas snabbare och också föräldrar och elever fick en möjlighet att hjälpas åt att höja resultatet. När en elev går ut årskurs 8 och får se hur skolan ser på hennes/hans kunskaper kan det vara för sent och det kan också kännas som en omöjlighet för eleven att förbättra sig på så kort tid sig för att t ex bli godkänd i betyget när man lämnar nian.